NostalgiNörden

Jag har funderat på ett skriva den här texten sedan runt 2006-2007 när jag upptäckte youtube för första gången och långsamt insåg den enorma kraft nostalgiska barnprogram hade och möjligheten att se dom när man ville. Det är lätt att glömma bort men innan youtube så var detta näst intill omöjligt. Redan då började jag tänka på oss som den nostalgiska generationen. Vi kan sga att det tog lite tid innan jag fick ändan ur....Och här sitter jag nu och är nostalgisk över när jag insåg att jag var nostalgisk. Cirkeln är sluten. 

Vad jag inte kunde förutspå då var den enorma påverkan detta skulle ha på allt från populärkultur till politik. Idag är alla stora blockbusters baserade på kända IPs och allra helst fyllda någon typ av nostalgiporr.

Nostalgi är det nya kokainet!

Star Wars, Ghostbusters, Turtles, He-Man, Mighty Ducks - Allt ska göras om igen för att casha in på barnen av 80 och 90-talets inbillade oförmåga att ta till sig nya saker. Även alla superhjälte-filmer går såklart att kategorisera här. På sätt och vis har dom alltid varit nostalgiska ända tillbaks till sina serietidningsrötter från 20 och 30-talet.

En följd av detta är att vi har en drös blockbusters fyllda med fan service som inte kan stå på egna ben utan hela tiden måste ses i relation till originalverket. Det är bara en tidsfråga innan Jabba the huts svans kommer få sin egna triologi där vi får förklarat hur exakt den hamnade där.

"The proton packs, light sabers, the fucking Delorean, [were] always in service of a story and characters. And now it's like the opposite; the characters are in service of the tech."
-Mike Stoklasa, Red letter media

I politiken har allehanda högerexremister försökt kapitalisera på folks nostalgi där allting i våra förvrängda minnesbilder var perfekt och inga problem fanns. South Parks memberberries har tagit över världen.

Trump ville göra amerika "great again" med någon slags oklart mening om när och var exakt detta "Great" skulle ha varit.

Det är naturligtvis i slutändan en fråga om kapitalism(Som det mesta annat) där ekonomiska vinstintressen är den drivande faktorn på bekostnad av fantasi och nya ideér. Ideologin som slår sig för bröstet och som påstår sig leda till uppfinningsrikedomar och innovationer håller långsamt på att strypa allt nytänkande till döds i jakten på ökad profit.

Filmen Joker känns som en simpsonss-parodi från ett alternativt universum. Om du ska kunna göra en ny Taxi Driver i det här studioklimatet så måste du göra den som en förtäckt ursprungshistoria över världens populäraste superhjälteskurk? Är detta vad film är nuförtiden?  

Behovet av att ta gamla klassiska karaktärer och göra om dom till kvinnor, mörkhyade, transpersoner som ett sätt att retrospektivt försöka ställa filmhistoriens upplevda missrepresentation till rätta istället för att försöka uppfinna nya karaktärer med dessa ursprung kan också sägas vara en del av nostalgi-diktaturens totala dominans.

Vi måste plötsligt ha en kvinnlig Doctor Who trots att det redan finns etablerade kvinnliga time lords med exakt samma egenskaper att göra egna serier om. Flera av dom har dessutom redan förekommit i serien genom åren. Spinoff-serierna Torchwood och Sarah Jones adventures klarade sig alldeles utmärkt på egna ben ändå måste just exakt Doktor-karaktären läggas beslag på och göras om med rekordlåga tittarsiffror som följd.

Makten över nostalgin har blivit så pass viktig att folk känner ett behov av att "claima" och omtextualisera den istället för att skapa något nytt.

Nostalgi kan var en oerhört vacker, melankolisk men samtidigt förrädisk känsla. Och fastnar man där finns risken att man slutar utvecklas och röra sig framåt för att istället gömma sig i sin grotta av falska minnen av att "det minsann var bättre förr". Men det var det oftast inte. Det har bara gått så lång tid att vi glömt bort all skit som fanns redan då.

"All I'm saying is that if I ever start referring to these as the best years of my life - remind me to kill myself"

-Pink i "Dazed & Confused

 

Folk vill tex tro att brottsligheten är värre än någonsin trots att all tillgänglig statistisk visar på det motsatta.

För ett par månader sedan såg jag en folklivsforskare uttala sig på Svt.se(nej jag hittar ej artikeln) om att folk i alla tider alltid tyckt att det var bättre förr oavsett vad som händer. Ändå är det ytterst få som på allvar skulle vilja gå tillbaka till typ 1800-talet med häst och vagn, tandvärk, utedass, daterade åsikter och medicinskt okunskap med mera.

Flera "nyskapande" serier är också dränkta i 80-tals nostalgi. Stranger Things och GLOW är bara två exempel. Remaken av Steven Kings IT har flyttats från 50 till 80-talet för att på ett billigt sätt att kunna casha in på 80-tals retrotrenden. För att göra det extra tydligt har man även castat en av ungarna från Stranger Things för att riktigt hamra hem poängen.

Jag tror det är dags att vi gemensamt gör upp med och dödar nostalgin så att vi som människor kan gå vidare och utvecklas i ett nytt samhälle där vi kan tillåtas skapa nya minnen och ny historier. Rich Evans på Red Letter Media uttrycker det klockrent i kanalens recension av Ghostbusters: Afterlife "Vår generation kommer aldrig att släppa våra leksaker. Vi kommer tvinga våra barn och barnbarn att leka med Star wars och Ghostbusters."