Nördiga Artiklar: Post Social Network filmer
Kategori: Allmänt, Filmer, Nördiga Artiklar, filmtrender
Dags för ytterligare lite trendspaning och teorier inom filmvärlden.
Vi har sett det förut. Någon gör en film som känns fräsch och nyskapande och under åren som kommer kommer mängder med copycats som gör allt för att vara lika bra men som allt som oftast misslyckas kapitalt.
Exemplen är många:
Star Wars, Pulp Fiction, Sagan Om Ringen, The Matrix, The Blair Witch Project Etc.
Star Wars, Pulp Fiction, Sagan Om Ringen, The Matrix, The Blair Witch Project Etc.
Gemensamt för dessa filmer är att dom alla på olika sett var ansvariga för att lansera helt egna sup-genres inom filmvärlden.
The Blair Witch Project mer eller mindre uppfann Found-footage-genren som idag är större än någonsin via Paranormal Activity-filmerna. Denna vid första anblick ganska begränsade genre har har numera gått så långt att nyskapande filmmakare har börjat dekonstruera den med filmer som Chronicle(Max Landis) och Norska Trolljägaren som båda puschade gränserna för av found footage kan vara. Värt att konstatera är dock att det tog över ett decennium från att Blai Witch släpptes till att dessa filmer kommer. Dom första åren efter filmen kom mestadels tråkiga och ooriginella kloner där bland annat den svenska filmen Det Okända kan nämnas som ett tragiskt tydligt exempel.
När Quentin Tarantinos mästerverk Pulp Fiction kom ut 1994 så exploderade filmmarknaden under dom kommande åren med filmaer av typen "Inde/Crime/Heist-filmer med "smart" dialog om populärkultur". Problemet med dessa filmer är generellt att ingen av filmskaparna bakom dom dels uppenbarligen inte förstod vad som gjorde Pulp Fiction bra och dels inte var i närheten lika begåvade. Varken manus eller regimessigt. Ett fåtal projekt lyckades dock bli hyggliga filmer. Get Shorty samt Lock Stock & Two Smoking Barrels är två av dom mer kända. Jag skulle personligen gå så långt som att säga att 90% av Guy Ritchies(Lock Stock, Snatch) samlade filmproduktion är Tarantino rip offs. Guy Ritche är det närmaste en fattig mans Tarantino man kan komma.
Bland värre exempel kan nämnas Boondock Saints 1&2 samt Be Cool( Där man tillomed går så långt att man låter John Travolta och Uma Thurman dansa ihop igen).
Fler Tarantino-esquea filmer kan ni hitta här: http://www.totalfilm.com/features/50-tarantino-films-tarantino-didn-t-direct
När Quentin Tarantinos mästerverk Pulp Fiction kom ut 1994 så exploderade filmmarknaden under dom kommande åren med filmaer av typen "Inde/Crime/Heist-filmer med "smart" dialog om populärkultur". Problemet med dessa filmer är generellt att ingen av filmskaparna bakom dom dels uppenbarligen inte förstod vad som gjorde Pulp Fiction bra och dels inte var i närheten lika begåvade. Varken manus eller regimessigt. Ett fåtal projekt lyckades dock bli hyggliga filmer. Get Shorty samt Lock Stock & Two Smoking Barrels är två av dom mer kända. Jag skulle personligen gå så långt som att säga att 90% av Guy Ritchies(Lock Stock, Snatch) samlade filmproduktion är Tarantino rip offs. Guy Ritche är det närmaste en fattig mans Tarantino man kan komma.
Bland värre exempel kan nämnas Boondock Saints 1&2 samt Be Cool( Där man tillomed går så långt att man låter John Travolta och Uma Thurman dansa ihop igen).
Fler Tarantino-esquea filmer kan ni hitta här: http://www.totalfilm.com/features/50-tarantino-films-tarantino-didn-t-direct
The Matrix är ett av dom få exemplen på en film som lyckas vara underhållande och actionpackad samtidigt som den ställer djupa filosofiska frågor som tvingar åskådaren att tänka. Den perfekta blandningen av Popcornfilm och filosofistund. Den är dock kanske mest känd för att ha populariserat den så kallade Bullet Time-Tekniken(Tekniken användes redan 1981 i filmen Kill and kill again) som gör att man kan byta vinkel och rörelse i stillastående tid och rum.
Denna effekt har sedan parodierats till döds i ex antal filmer. För många att nämna. James Rolfe lyckades dock sammanfatta hela fenomenet ganska bra på sin Top 11 Worst Cliches-lista.
Sagan Om Ringen-Filmerna drog igång en fantasyvåg över hollywood. Detta har dock till skillnad från dom övriga filmerna på den här listan till större delen haft en positiv effekt. Hollywood har slängt sig över bästsäljande fantasiböcker som ingen hade vågat satsa på Pre-Sagan Om Ringen. Visst har det kommit en hel del skit också men till stor skulle jag säga att detta är klart positiv trend. Det som gör att den funkar är förmodligen att man började göra filmer av bra fantasy-böcker sitället för att försöka kopiera Sagan Om Ringen(Något dom på denna lista kan ta lärdom av),
Börja klippet vid 3:33
Sagan Om Ringen-Filmerna drog igång en fantasyvåg över hollywood. Detta har dock till skillnad från dom övriga filmerna på den här listan till större delen haft en positiv effekt. Hollywood har slängt sig över bästsäljande fantasiböcker som ingen hade vågat satsa på Pre-Sagan Om Ringen. Visst har det kommit en hel del skit också men till stor skulle jag säga att detta är klart positiv trend. Det som gör att den funkar är förmodligen att man började göra filmer av bra fantasy-böcker sitället för att försöka kopiera Sagan Om Ringen(Något dom på denna lista kan ta lärdom av),
Star Wars...seriöst hur många Star Wars influerade Rip offs finns det egentligen! Hur många som helst skulle jag tro!
Detta tar oss slutligen till en ny trend som också den har lanserats av en enda film. The Social Network.
Filmen som kom ut 2010 har på senare tid inspirerat till en drös kloner som alla just nu är påväg mot en biograf nära dig. Om man ska definera denna typ av film så skulle man kunna säga att det är ett drama baserat på verkliga högaktuella händelser som skett relativt nyligen och där huvudkaraktärerna är välkända data-relaterade entrepenörer. Eller kort och gott Aaron Sorkin-Semibiografier. Ett ämne som annars kan tyckas ganska smalt. Efter Semibiografin om Mark Zuckerburg och Facebooks skapelse kommer snart filmen om Julian Assange och Wikileaks samt inte mindre än två filmer om den nyligen bortgångne Steve Jobs.
Det eventuella problemet med detta stavas Aaron Sorkin. eller snarare bristen därav. Precis som med Tarantino så är Aaron Sorkin en typ av manusförfattare som det finns väldigt få av. Närmare bestämt bara en.
Det känns tydligt att dom här projekten aldrig skulle ha gått i produktion om det inte hade varit för att The social Network öppnade dörrarna och uppfann en helt egen Sub-Genre i processen,
Det hela blir väldigt tydligt när man ser vilka manusförfattare som har valts till dom tre projekten.
En heter Josh Singer, en heter Mark Whiteley
...och en heter Aaron Sorkin.
