NostalgiNörden

En blogg som innehåller Humor, artiklar, recensioner och allehanda nördigheter. Allt framfört på ett ganska komiskt sätt.

Recension: X-MEN: Days of future past DEL 1

Kategori: Allmänt, Film Recensioner

 

X-men filmerna har onekligen haft en svajig resa. Efter två ganska bra filmer så lämnade både Bryan Singer och manusförfattarna franchiset för att istället göra filmen Superman Returns. Efter detta så gick både X-men serien och Bryan Singers karriär mer eller mindre käpprätt åt helskotta. Åtminstone rent konstnärligt.
 
Efter att den lovande reigssören Matthew Vaughn tackat nej till regijobbet pga tidsbrist så valde man av någon oförklarlig anledning att lämna över X-Men franchiset till Bret Ratner(Ingen förstår nog fortfarande riktigt varför).
X-Men: Last Stand körde i princip hela franchiset i botten och fullkomligt slaktade  The Dark Pheonix Saga(Den mest kända X-man storylinen) i förbifarten.
 
Några år senare kom X-men origins: Wolverine..........Den filmen pratar vi inte om.
 
Här skulle man kunna tro att hela X-men serien var död och begraven för all framtid. Men plötsligt så började det pratas om en reboot(Filmvärldens mest osexiga ord). Filmen skulle heta X-Men: First Class. Jag minns tydligt hur oerhört ointresserad jag var av dess nyheter. En lökig reboot av något som slutade så illa. Mitt ointresse var så stort att när rykten började florera om att svenske Daniel Espinosa efter succén med Snabba Cash var aktuell som regissör så tänkte jag att han var på tok för begåvad för att göra något så tråkigt.
 
Sen hände något...
 
Efter succén med Kick-Ass(Fan vad jag älskar den filmen!) så valdes Matthew Vaughn återigen som regissör. Denna gången tackade han jag trots att han hade ännu mindre tid på sig än vad han skulle ha haft under Last Stand. Sen castades James Mcavoy & Michael FUCKIN Fassbender som yngre versioner av Charles Xavier och Magneto. Att man sen fyllde på med både Jennifer Lawrence och Nicholas Hoult skadade ju inte heller precis. Trots detta var jag fortfarande en aning skeptisk och det var inte förens jag började se igenom alla teasers, trailers och smakprov som lades ut på nätet i marknadsföringssyfte som jag bestämmde mig för att faktiskt gå och se filmen. Och det är jag glad för.
 
X-Men First Class var i mitt tycke den första filmen som fick allting på plats och dessutom hade specialeffekter och budget värdiga en X-Men film för mm det verkligen är något som ligger dom gamla filmerna i fatet så är det bristen på budget och storslagna effekter. Slutfighten i X1 känns med dagens mått mett skrattretande billig. Detta kan såklart förlåtas med tanke på att det var den första moderna superhjältefilmen som gjordes. Den kom två år innan Sam Raimis första spidermanfilm och hade en i sammanhanget skrattretande budget på 70 miljoner dollar. Detta var långt innan Superhjältefilmer var standard och stod för 99% av filmproduktionen i hollywood.  Ett osäkert kort att satsa pengar på med andra ord.
 
Hursomhelst.
First Class slog till underifrån och lyckades med tiden i princip självmant reparera skadan som orsakats av dom två förgående  filmerna. Åtminstone i publikens medvetande.
 
En del folk klagade över alla kontinuitetsfel som uppstod mellan dom gamla filmerna och First Class och jag deltog livligt i flera nätdiskussioner där jag bestämt hävdade att First Class inte var prequels till dom gamla filmerna utan en reboot där dom gamla filmernas kontinuitet helt enkelt inte spelade någon roll. 
Fassbender och Mcavoy såg ju inte ens ut som Stewart och Mckellen nånstans!
Nu var allting upplagt för en ny spännade trilogi där Last Stand och XMO:Wolverine inte existerade.
(Skådespelarna hade alla skrivit kontrakt för 3 filmer).
 
I December 2012 inkluderade jag X-men: Days of future past i min artikel om Den gyllene andra filmen eftersom att jag vid det laget fortfarande trodde att dom nya och gamla filmerna inte hade något med varandra att göra och därmed var att betrakta som del 2 i en eventuell trilogi.

Sen hände lite grejer...
 
Recensionen fortsätter i DEL 2

Disco Kung Fu!

Kategori: Allmänt

 
För er som vill se en stilsäker och speciell svensk Novell-film så rekommenderar jag starkt Disco Kung Fu från 2002. En film som på många sett är både charmig och helt bananas på samma gång.
 
Filmen är gjord av Mårlind/Stein(SPUNG, Storm, Känn ingen sorg) och fotad av Linus Sandgren(SPUNG, American Hustle).

Manusförfattaren Robert Eriksson har enligt IMDB tråkigt nog inte gjort ett skit sen den här filmen. Verkar vara ett vanligt problem bland svenska manusförfattare. Gör något bra och intressant och försvinn sedan från "rampljuset" för gott(Vad gör Hans Renhäll nuförtiden?).
 
Anyway, ville egentligen bara rekommendera den här filmen ifall ni nu inte har sett den. Den finns tydligen på youtube. Vill ni se den i bättre kvalité så finns den som extramaterial på Storm dvdn.
 
Cheers!
/Jo to da mötherföcking häään

Varför jag är helt ointresserad av Tv-serien "Gotham"

Kategori: Allmänt, Nördiga Artiklar, Nördiga Grejer, Random Skit

 
 
 
För några dagar sedan så släpptes trailern till den kommande Tv-serien "Gotham" som alltså ska följa Kommissarie James Gordon medan han löser brott i Gotham 10-15 år innan Batman dyker upp.
Det var i alla fall meningen enligt dom första rapporterna....
 
Den 4.e November släppte Kevin Smith avsnitt 51 och 52 av podcasten "Fat man on Batman"(Rekomenderas starkt!) där han och en av dom bästa Batman-författarna någonsin Paul Dini inspirerade av trailern till spelet Arkham Origins helt spontant började spåna på sin egna Prequel-serie. Idén var i stora drag att en ung Bruce Wayne efter mordet på sina föräldrar blir skickad till en internatskola där han träffar på flera av dom personer som senare skall komma att bli kända karaktärer och skurkar i Batman-universumet. Sista avsnittet skulle visa när Bruce Wayne tar på sig Batman-dräkten för första gången(ungefär som i Smallville). Dom fiktiva arbetstitlarna blev "Shadow Of the Bat" och "Bloodhaven Academy".
 
They seriously wanted to do this!!!
 
 
Jag tyckte båda dessa ideér lät fruktansvärt ointressanta men av någon anledning spreds hypen runt Dinis och Smiths idé som en löpeld över internet och inom några veckor meddelade FOX att Gotham serien trots tidigare rapporter minsann visst skulle ha med en ung Bruce Wayne samt ett flertal kända skurkar som barn och ungdomar i serien. Och ja, även denna serie skulle sluta med att Bruce Wayne tog på sig Batman-dräkten för första gången.
(Nördig notering:
Vilket är lite märkligt med tanke på att han skall vara 12 i serien och inte blir Batman förens han är 26. Förväntar dom sig alltså att serien skall hålla på i 14 år och att Bruce Wayne inte kommer åka utomlands för någon som helst träning under denna period!?)

I introt på det följande avsnittet av Fat man on Batman så spekulerar en något bitter men ändå ödmjuk Kevin Smith över det märkliga i att dom fick den idén helt plötsligt från ingenstans när serien uttalat enbart skulle följa Jim Gordon. Han konkluderar att inget naturligtvis går att bevisa och att det vore trevligt att bli tillfrågad att få medverka men att han inte räknade med det.

Och nu till serien...
Batman är utan tvekan min favorit-Superhjälte. Trots detta så har jag sedan första gången jag hörde talas om Gotham-serien varit mer eller mindre totalt ointresserad. Detta gällde även när jag satt 2-3 timmar i rad och hörde Dini och Smith geeka-ut över sin "Shadow of the bat"-ide. Jag ska nu försöka förklara varför.
 
Jag är till att börja med inget större fan av spinn-offs. Det finns ofta en bra anledning till varför bi-karaktärer inte är huvudkaraktärer. Dom är inte skapta för att hålla upp en hel serie själva. När serien Smallville gick så var jag lite intresserad under dom första avsnitten. Sedan dalade mitt intresse i snabb takt tills att jag varje gång någon nämnde serien i min närhet spontant ställde två frågor.
1.Går den serien fortfarande(Skiten pågick i 10 år!!!) 2. Har han blivit Stålmannen än?

Jag har personligen inget intresse av att följa ett gäng karaktärer i flera år innan det intressanta med dom händer. Det hela känns bara som en enda lång och utdragen cock-tease.
Här är Bruce Wayne - Innan han blev Batman!
Här är Gotham - Utan superhjältar och superskurkar!
Här är Pingvinen - Innan han var spännande och intressant!
 
Missförstår mig inte. Jag älskar Origin-Storys men dom har också sina begränsningar. Speciellt när vi alla vet exakt vad som ska hända. Just nu pågår Scott Snyders briljanta Batman: Zero Year där vi får följa hur Bruce Waynes återkommer till Gotham efter flera års träning och tar på sig Batman-dräkten för första gången, Hur Edward Nigma tar över Gotham och Hur Jokern skapas etc.
 
Det finns flera anledningar till varför detta fungerar trots prequel-faktorn.
Det är en serie som utspelar sig under en begränsad tid. Det tar inte 10 år för Bruce Wayne att ta på sig dräkten och vi får ser dom klassiska skurkarna för första gången fast mer eller mindre fully formed. Dessutom är serien fullproppad med referenser till Batmans rika historik och universum. 

Problem med serien Gotham:
Vi vet att Jim Gordon eller någon av alla kända karaktärer aldrig kommer vara i riktig fara. Ingen av dom riskerar att dö eller råka ut för något oväntat innan dom har blivit dom karaktärer som dom är menade att bli. DVS innan dom har blivit dom bästa och mest intressanta karaktärerna dom kommer va. Det är som att se ett fotbollslag med B-laget på plan. Det är en Batman-serie...fast utan Batman.
 
Nyligen utannonserades att en ny Fantomen-film är under produktion.
Det finns en anledning till att "Gurans Galna Solo-Show" inte är under produktion....
 
 
 
/NN